Hjärnan fyller i luckorna när synen sviker

När synen försämras kompenserar hjärnan — utan att du märker det

De flesta synproblem utvecklas långt innan vi märker att något är fel. Det beror på att hjärnan reagerar omedelbart när din syn börjar försämras. Istället för att göra en oskarp bild skarpare börjar den kompensera genom att arbeta runt den.

Erik Ryderberg, MSc, Leg. Optiker och Klinisk chef på Specsavers, förklarar vidare:

”Det vanligaste vi ser vid synundersökningar är oskarp syn över hela synfältet. Hjärnan kan inte åtgärda suddigheten, men den kan få dig att märka den mindre. Till exempel fokuserar en närsynt person (myop) helt enkelt mer på föremål på nära håll och lägger mindre märke till det som är suddigt på avstånd”, säger han.

När de fina detaljerna försvinner flyttar hjärnan uppmärksamheten till det som fortfarande är tillförlitligt, som rörelser, kontraster och färger. Samtidigt fyller den i synintryck för att behålla känslan av helhet.

Som Erik Ryderberg påpekar är gradvis synförlust svår att upptäcka och människor förblir ofta omedvetna om den. I regel ändrar de omedvetet hur de rör sig, ser och beter sig — till exempel genom att vrida på huvudet mer, fokusera på det som är nära eller förlita sig mer på ljud.

Kan hjärnan sluta kompensera?

Hjärnan slutar aldrig försöka hjälpa till och försöker alltid kompensera för dålig syn.

”Det är en inbyggd mänsklig överlevnadsmekanism. Alla gör det hela tiden,” säger Erik.

Men när ögonen börjar ge för lite information, kan hjärnans kompensation bli opålitlig. När synen försämras börjar luckorna påverka hur en person känner sig, rör sig och fungerar i vardagen.

Som Erik förklarar kan hjärnan inte göra oskarp syn tydlig. I avsaknad av en tydlig bild försöker den istället tolka det som saknas.

”Hjärnan är mycket anpassningsbar, men om det visuella inflödet förblir svagt för länge, minskar dess förmåga att anpassa sig och kompensera,” säger Erik.

Istället för att bilda en tydlig bild, kombinerar hjärnan det den kan se med minnen och antaganden om vad den förväntar sig ska finnas där. Så skapar hjärnan inre bilder — och det är därför den ibland kan vilseleda oss.

Detta kan leda till att man:

• feltolkar föremål

• inte upptäcker faror

• får minskat självförtroende

• drar sig undan sociala situationer

Med tiden kan världen börja kännas mindre förutsägbar och svårare att ta sig igenom. Många blir ofta mer försiktiga, osäkra eller passiva — inte för att hjärnan har slutat kompensera, utan för att den under lång tid har arbetat med ofullständig information.

Sällsynta fall: ögonsjukdomar som kan påverka hur hjärnan fyller i luckorna

När ögontillstånd skapar luckor i synen reagerar hjärnan olika beroende på var dessa luckor uppstår.

När delar av synfältet försvinner lämnar inte hjärnan tomma ytor. Istället försöker den förstå vad som saknas genom att fylla i luckorna utifrån vad den förväntar sig att se.

Enligt Erik kan detta hända i sällsynta och avancerade fall av tillstånd som grön starr och AMD (åldersrelaterad makuladegeneration).

Grön starr (glaukom)

Grön starr påverkar det perifera seendet, men människor upplever det inte som mörka hål eller saknade områden.

”Patienter ser inte svarta fläckar — hjärnan döljer helt enkelt de saknade områdena,” förklarar Erik.

Som en följd av detta kan man tro att en väg eller stig är tom, utan att inse att man helt enkelt inte såg en cyklist eller fotgängare komma in från sidan.

AMD

AMD påverkar det centrala seendet — den del vi använder för att läsa, känna igen ansikten och se fina detaljer.

”En person med avancerad AMD kanske bara ser öronen, hårfästet och hakan när hen tittar på någon. Mittpartiet — där ansiktet borde vara — saknas. Hjärnan fyller i det,” säger Erik.

Dessa visuella utfyllnader formas av minne och förväntningar, och i vissa fall även av rädsla eller starka känslor.

Viktigt att veta

Erik understryker att dessa kraftiga feltolkningar bara förekommer i mycket långt framskridna fall. De flesta kommer aldrig att uppleva dem. Det bästa sättet att minska risken är att ta hand om ögonhälsan genom hela livet — bland annat genom regelbundna synundersökningar. Tidig upptäckt av förändringar i ögonen, gör det möjligt att övervaka och behandla långt innan så allvarliga följder hinner utvecklas.

Referenser

1. 1.

   https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/24403‑charles‑bonnet‑syndrome