Syn och hjärnhälsa
Vi tänker ofta på synen som något som hjälper oss att orientera oss i vardagen och förstå världen omkring oss. Men synen har en ännu större betydelse än så. Vår syn är nära kopplad till hur hjärnan fungerar och håller sig aktiv över tid, och obehandlad synnedsättning har associerats med en ökad risk för demens.
Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som påverkar minnet, tankeförmågan och förmågan att klara vardagliga aktiviteter. Sjukdomen utvecklas vanligtvis gradvis och påverkas av en kombination av arv, levnadsvanor och andra hälsorelaterade faktorer.
En tydlig men nyanserad koppling
Forskning visar konsekvent på ett samband mellan synnedsättning och kognitiv försämring, men sambandet är inte helt enkelt.
Studier har visat att synnedsättning är förknippad med en ungefärlig 40–60 procents ökad risk för demens. Studier visar också en ökad risk för kognitiv nedsättning, även efter att man justerat för faktorer som ålder, utbildning, kärlsjukdomar, depression och fysisk aktivitet (Referens 1).
”Det viktiga är att sambandet kvarstår även när man tar hänsyn till många andra kända riskfaktorer,” säger Erik Ryderberg, ansvarig för kliniska frågor på Specsavers.
Med andra ord är synförlust en av flera bidragande faktorer till ökad demensrisk. På egen hand avgör den inte om någon utvecklar demens, men den förblir en betydande och oberoende del av den totala risken.
Varför synen är viktig för hjärnan
Anledningen till att synen spelar en så viktig roll hänger nära ihop med hur hjärnan fungerar. En stor del av den information vi bearbetar kommer via våra ögon, och när det inflödet minskar får hjärnan mindre stimulans.
"Om du ser dåligt får du inte samma aktiveringsnivå i hjärnan. Det kan faktiskt leda till att hjärnans funktion försämras", säger Erik Ryderberg.
Samtidigt kan nedsatt syn förändra hur människor lever och hur trygga de känner sig i sin omvärld. Nedsatt syn kan leda till minskad aktivitet och social isolering, vilket båda är faktorer som kopplas till kognitiv försämring och demens.
"Alla former av isolering ökar risken för demens. Frågan är om det är synen i sig eller konsekvenserna av den nedsatta synen. I verkligheten hänger de nära samman", säger Erik.
Ögat som ett fönster mot hjärnan
Våra ögon ger en unik inblick i hjärnans hälsa. Näthinnan är en del av det centrala nervsystemet, vilket innebär att det är möjligt att se förändringar som kan spegla vad som händer i hjärnan.
”Det är det enda stället där man kan titta in i hjärnan utan att öppna något. När vi tittar på näthinnan kan vi ibland se förändringar som kan vara förknippade med en ökad risk för neurologiska tillstånd, inklusive demens,” säger Erik.
Ögontillstånd att vara uppmärksam på
Katarakt (grå starr)
Katarakt är den vanligaste orsaken till synnedsättning och den vanligaste ögonsjukdomen i världen. Den gör ögats lins grumlig, minskar kontrastseende och synskärpa och begränsar kvaliteten på synintrycken.
”Du ser mer grått mot grått istället för tydliga kontraster och färger. Minskad visuell stimulans har kopplats till en ökad risk för kognitiv försämring,” förklarar Erik.
Den goda nyheten är att katarakt kan behandlas effektivt med operation. Studier tyder på att återställd syn genom kataraktoperation kan bidra till att minska risken för demens i framtiden genom att förbättra visuell stimulans, aktivitetsnivåer och livskvalitet (Referens 1).
Förseningar i behandlingen kan dock få konsekvenser.
"Om du lever med nedsatt syn i ett eller två år medan du väntar på operation får du inte tillbaka den tiden", säger Erik.
Glaukom (grön starr)
Glaukom är ett tillstånd där nervfibrerna i ögat skadas, ofta på grund av förhöjt intraokulärt tryck. Glaukom utvecklas långsamt och ofta utan tidiga symtom, vilket gör det mycket svårt att själv märka det.
”Det utvecklas väldigt långsamt, och du känner det inte i början. Därför är regelbundna synundersökningar så viktiga,” säger Ryderberg.
Det är också värt att komma ihåg att inte alla synproblem orsakas av sjukdom. I mer allvarliga fall kan okorrigerad syn påverka vardagen i stor utsträckning.
Mycket nedsatt syn på grund av att man saknar glasögon kan ha en liknande effekt. Om synen är så dålig att den begränsar vardagsfunktion minskar aktiviteten och stimulansen i hjärnan, vilket kan bidra till en ökad risk för demens.
"Om du har väldigt dålig syn och inte korrigerar den kan du bli mindre aktiv och mer isolerad. Isolering ökar också risken för att utveckla demens", förklarar Erik.
Varför det är viktigt med tidig upptäckt
Synförlust orsakar inte direkt demens, men uppmärksammas allt mer som en viktig och potentiellt behandlingsbar riskfaktor. Förändringar i beteendet, som att bli mer tillbakadragen eller mindre aktiv, kan ibland vara kopplade till synproblem. Detta är viktigt eftersom social isolering i sig är förknippad med en ökad risk för demens.
”Om du märker att någon gör mindre än tidigare bör du fråga varför. Är det synen, hörseln eller rörligheten? Det här är saker vi ofta kan göra något åt,” säger Erik.
Regelbundna synundersökningar är en enkel men viktig del i att upprätthålla ögonhälsan. Optikerna på Specsavers är utbildad vårdpersonal med en klinisk roll som regleras av lag. De är ofta den första kontakten och hjälper till att upptäcka synproblem tidigt och att skicka vidare vid behov.
Du kanske också vill läsa

Vem behöver en synundersökning?
Regelbundna synundersökningar är bra för alla. I synnerhet eftersom många ögonsjukdomar inte har några tydliga symtom.
Läs mer
Vad händer om vi ser tecken på ögonsjukdom?
Om tecken på ögonsjukdom upptäcks vid din synundersökning hjälper vi dig att ta nästa steg med en remiss till en ögonläkare eller din allmänläkare.
Läs mer
Varför andra märker dina synförändringar först
Människor anpassar sina vanor när synen förändras. Lär dig de subtila tecken som familj och vänner märker först.
Läs mer
Referens 1: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10248513/
Referens 2: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140‑6736%2824%2901296‑0/abstract

