Barn som tittar på en surfplatta på nära håll.

Tidiga tecken: Behöver mitt barn glasögon?

De tidiga tecknen som föräldrar ofta missar eftersom barn sällan berättar om synproblem.

Barn säger inte alltid till när något är fel

Barn berättar ofta inte att något är fel med sina ögon. De förutsätter att deras synupplevelse är densamma som alla andras eftersom de aldrig har upplevt något annat.

Efter år av att undersöka barn och prata med familjer har Erik Ryderberg, MSc, Leg. Optiker och Klinisk chef på Specsavers, sett detta mönster upprepade gånger.

”Barn berättar sällan att något är fel med sina ögon. De har ingen referenspunkt”, säger han.

Som en följd kan nedsatt syn förbli oupptäckt i åratal, eftersom barn anpassar sig till att synen försämras. De börjar luta sig närmare, kisa mer och undvika vissa uppgifter utan att förstå att dessa beteenden har med synen att göra.

https://images.ctfassets.net/4p0pr2kd6ht8/3u685cxqOvS0vkImH8YBWe/6fd1510e67a525a0f621e03771cfe19c/quote-marks.png

Erik Ryderberg

Leg. Optiker och Klinisk chef på Specsavers

Ett vanligt misstag som föräldrar gör är att tro att barnen ska säga till om de har synproblem. Det gör de oftast inte. Därför måste föräldrar förlita sig på sina observationer, inte på att barnen klagar.

Vanliga tecken som föräldrar bör vara uppmärksamma på

Barn klagar sällan direkt över nedsatt syn. Istället syns det ofta i beteende och kroppsspråk — särskilt vid synkrävande aktiviteter som läsning, skärmtid eller lek.

Eftersom barn inte har någon referens för hur ""det normala"" i synen ska se ut, är dessa beteenden inte alltid nya vanor. I många fall är det istället strategier barnet alltid använt för att klara sig.

Vanliga tecken som föräldrar kan märka är:

  • Frekvent blinkande eller att gnugga sig i ögonen — ett försök att lindra ögonansträngning eller förbättra skärpan

  • Att kisa för att se TV:n eller andra detaljer — ett vanligt sätt att göra suddig syn skarpare

  • Att sitta väldigt nära skärmar eller böcker — ofta ett tecken på svårighet att se klart på avstånd

  • Att luta huvudet eller hålla för ett öga — ett sätt för att minska dubbelseende eller synobehag

  • Ovanlig klumpighet eller att ofta snubbla — svårigheter att bedöma avstånd eller djup

  • Att hålla föremål mycket nära — för att kompensera för suddig eller nedsatt syn

  • Klagomål på huvudvärk eller trötta ögon — eller, lika ofta, att inte nämna dem alls

  • Minskat intresse för läsning eller att bli trött snabbt — synuppgifter kan helt enkelt kräva för mycket ansträngning

Dessa beteenden misstas ofta för personlighetsdrag, ouppmärksamhet eller brist på motivation. I själva verket använder barnet ofta kompenserande mekanismer för att få ut så mycket som möjligt av den syn de har.

Synproblem går ofta i arv

Utöver vardagligt beteende är familjens sjukdomshistoria en viktig faktor att ta hänsyn till. Många synproblem är nämligen ärftliga. Det innebär att barn kan löpa större risk att utveckla liknande besvär om nära familjemedlemmar också hade synproblem tidigt i livet.

Utifrån sin kliniska erfarenhet förklarar Erik att flera synproblem brukar gå i arv:

”Hög översynthet (hyperopi) går ofta i arv. Närsynthet (myopi) gör det också. Samsynsproblem — såsom skelningar eller nedsatt stereoseende — kan också vara ärftliga. Barn till föräldrar som hade dessa problem bör följas upp noggrannare,” säger han.

Ett viktigt tillstånd är amblyopi, ofta kallat amblyopt öga. Amblyopi innebär att ett öga inte utvecklar normal skärpa eftersom hjärnan har lärt sig att främst använda det andra ögat. Detta uppstår vanligtvis i tidig barndom, och det kan inte åtgärdas helt med enbart glasögon.

Om du eller din partner hade synproblem tidigt i livet kan ditt barn löpa en högre risk att utveckla liknande tillstånd, även om inga uppenbara symtom finns. I sådana fall är tidiga och regelbundna synundersökningar särskilt viktiga medan synsystemet fortfarande utvecklas.

Kan ett barn behöva glasögon även om det inte har några symtom?

Det korta svaret är ja.

Barn är experter på att kompensera. De uppfattar sin syn som "normal", även om den är suddig eller ojämn. Att barnet inte klagar betyder inte nödvändigtvis att synen är normal.

"Vi ser att många barn som får glasögon vid 7–9 års ålder behövde dem flera år tidigare, baserat på sina recept", säger Erik.

Vissa barn presterar bra i skolan trots nedsatt syn. Andra halkar tyst efter, har svårt att koncentrera sig eller undviker uppgifter som kräver ihållande synansträngning.

Utan en synundersökning kan dessa problem lätt misstolkas som beteendeproblem eller inlärningssvårigheter.

En synundersökning är det enda tillförlitliga sättet att ta reda på hur väl barnet faktiskt ser.

När ska ditt barn undersökas?

Eftersom barn sällan själva upptäcker eller berättar om synproblem, är tidiga och proaktiva synundersökningar avgörande. Synförändringar kan lätt gå obemärkt förbi, särskilt under perioder av tillväxt och inlärning.

Baserat på många års klinisk erfarenhet rekommenderar Erik regelbundna synundersökningar under hela barndomen — särskilt innan skolstart och i samband med viktiga övergångar i inlärningen. Barns ögon utvecklas snabbt, och deras syn kan förändras lika snabbt.

”Barns ögon växer och ändras snabbt. Översynthet minskar ofta när de växer, medan närsynthet ofta utvecklas eller förvärras under skolåren. Regelbundna kontroller hjälper till att säkerställa att dessa förändringar upptäcks och hanteras korrekt,” säger Erik.

Regelbundna synundersökningar hjälper till att upptäcka synproblem tidigt — innan de börjar påverka inlärning, självförtroende eller vardagen.

Om du är osäker på ditt barns syn, boka en synundersökning hos en optiker hos Specsavers. Boka tid här.

Du kanske också vill läsa

  • Det här bör du som förälder veta om barn och närsynthet

    Har ditt barn fått diagnosen närsynthet? Här finns allt du behöver veta om detta vanliga synfel och hur du kan hjälpa ditt barn.

    Läs mer
  • Så väljer du bäst glasögon eller kontaktlinser

    En vägledning för föräldrar om vad de särskilt bör tänka på vid val av glasögon eller kontaktlinser till ett närsynt barn.

    Läs mer
  • Hur väljer jag den bästa synundersökningen?

    Du undrar kanske hur du ska välja en synundersökning som passar dina specifika behov och ögonhälsa. Låt vår expert förklara hur du gör.

    Läs mer
https://images.ctfassets.net/4p0pr2kd6ht8/5Ry7J7Tugb81pzoPVcgHTN/eb216e2f531a458dec83ae3c73bc3b6e/SE.jpg

Erik Ryderberg

MSc, Leg. Optiker och Klinisk chef på Specsavers Sverige.

Erik är utbildad optiker och tog sin examen på Karolinska Institutet 1996. Han har senare även erhållit en masterexamen i klinisk optometri från Salus Universitetet i Philadelphia, USA.

Han har varit verksam inom det mesta i ögonbranschen, arbetat som praktiserande optiker i butik, drivit egna butiker i 10 år, arbetat i leverantörsledet med försäljning av glasögonglas och undersökningsutrustning till optikbutiker. Under 8 år arbetade han inom refraktiv kirurgi med synförbättrande operationer varav
de sista 5 åren som klinisk kvalitetsschef för en kedja av ögonkliniker.

Erik arbetar idag som Head of Professional Advancement på Specsavers Sverige och är ansvarig för den kliniska utvecklingen och kvaliten på alla Specsavers kliniska tjänster.