Hitta butik
 Menu

Diabetesretinopati

En vanlig komplikation av diabetes som påverkar ögonen. Läs om symtom och hur du skyddar din syn.

Vad är diabetesretinopati?

Diabetesretinopati är ett ögontillstånd som kan uppstå om du har diabetes. Med tiden kan höga blodsockernivåer skada de små blodkärlen längst bak i ögat, vilket påverkar hur väl du ser.

I början kanske du inte märker någon förändring i din syn. Men om den lämnas obehandlad, kan diabetesretinopati förvärras och leda till bestående synnedsättning.

Din optiker kan upptäcka tecken på diabetesretinopati vid en synundersökning – och behandling finns vid behov.

Oavsett om du precis fått diagnosen diabetes eller har haft den ett tag, är ett av de bästa sätten att skydda din syn, att regelbundet gå på synundersökningar.

Vad är diabetesretinopati?

Så här fungerar det.

  1. 1 av 4

    Näthinna

    Detta är den ljuskänsliga hinnan längst bak i ögat. Det är där bilderna fokuseras. Sjukdomen diabetesretinopati börjar när högt blodsocker skadar de små blodkärlen i det här området.

  2. 2 av 4

    Skadade blodkärl

    Dessa blodkärl kan svullna, läcka eller bli blockerade. Om de inte förser näthinnan med tillräckligt med syre, kan din syn med tiden bli oskarp eller mörkna.

  3. 3 av 4

    Makulaödem

    Svullnad i gula fläcken (makula), den del av näthinnan som gör att du kan se detaljer tydligt. Det är en av de vanligaste orsakerna till synproblem hos personer med diabetesretinopati.

  4. 4 av 4

    Glaskroppsblödning

    Nya, sköra blodkärl kan blöda i glaskroppen – den klara gelen som fyller ögat. Det kan ge plötsliga grumlingar eller i vissa fall leda till total synförlust i det ögat.

Vilka är symtomen på diabetesretinopati?

I tidigt stadie påverkar diabetesretinopati kanske inte din syn alls. Därför upptäcker många inte att det är ett problem förrän tillståndet har utvecklats.

Hur ser diabetesretinopati ut?

När symtomen väl visar sig kan de variera beroende på vilken del av ögat som är påverkad. Du kanske upplever:

  • Suddig syn

  • Grumlingar och blixtar eller spindelvävsliknande former i ditt synfält

  • Fläckvisa eller saknade områden i din syn

  • Tunnelseende, där din sid‑ eller perifera syn börjar bli smalare

  • Svårt att se i mörker

  • Ljusringar runt ljus

  • Färger som ser bleka eller urvattnade ut

Dessa symtom kan komma och gå, eller sakta bli värre över tid.

I avancerade fall kan plötslig synförlust inträffa, särskilt om det blöder inne i ögat eller om näthinnan lossnar. Detta är ovanligt, men allvarligt.

Olika typer av diabetesretinopati

Diabetesretinopati beskrivs vanligtvis i två huvudtyper, beroende på hur avancerat tillståndet är och vilka förändringar som sker i ögat.

Icke‑proliferativ diabetesretinopati (NPDR)

Detta är den tidiga formen av tillståndet. Små blodkärl i näthinnan skadas och börjar läcka vätska eller blod.

Vid milda fall påverkas bara några få kärl. Vid måttliga till svåra fall kan mer omfattande svullnad, blödningar och skador förekomma.

NPDR ger inte alltid märkbara symtom, men kan förvärras över tid, särskilt utan regelbundna synundersökningar.

Proliferativ diabetesretinopati (PDR)

Detta är ett mer avancerat stadium. Kroppen försöker kompensera skadorna genom att bilda nya blodkärl, men dessa är sköra och läcker lätt.

Blödningarna kan leda till ärrbildning, vilket i sin tur kan dra i näthinnan och orsaka en näthinneavlossning.

Om PDR lämnas obehandlad kan tillståndet leda till allvarlig synnedsättning eller till och med permanent synförlust.

Diabetesmakulopati

Diabetiskt makulaödem (DMO) kan utvecklas i samband med båda typerna. Det uppstår när vätska samlas i makula – den del av näthinnan du använder för skarp, central syn. Det kan orsaka suddig syn och behöver övervakning eller behandling.

Vad är stadierna för diabetesretinopati?

Diabetesretinopati utvecklas gradvis. Ju längre du har haft diabetes och ju svårare det är att hålla blodsockret under kontroll, desto mer sannolikt är det att tillståndet förvärras.

Så här utvecklar det sig vanligtvis.

  1. Bakgrundsretinopati: Detta är det tidigaste stadiet. Små utbuktningar bildas i näthinnans blodkärl. Du kommer inte att märka några symtom vid det här laget, men förändringarna kan upptäckas vid en rutinmässig synundersökning.

  2. Pre‑proliferativ retinopati: Fler blodkärl påverkas, och vissa kan bli blockerade. Detta stadium ger inte alltid synproblem, men kräver noggrann uppföljning.

  3. Proliferativ retinopati: Nya blodkärl växer för att försöka reparera skadan, men de är svaga och kan blöda. Detta stadium innebär en ökad risk för allvarlig synförlust.

  4. Diabetiskt makulaödem: Detta kan uppstå i vilket stadium som helst. Vätska läcker in i makula, den del av näthinnan som ansvarar för skarp, central syn, vilket gör att den svullnar och synen blir suddig.

Med regelbundna diabetes‑ögonundersökningar kan dessa förändringar ofta upptäckas tidigt och hanteras innan de börjar påverka din syn.

Vad orsakar diabetesretinopati?

Diabetesretinopati uppstår när höga blodsockernivåer skadar de små blodkärlen i näthinnan – den del av ögat som uppfattar ljus och skickar signaler till din hjärna.

Med tiden kan förhöjt blodsocker göra att dessa kärl svullnar, läcker eller täpps igen. Det gör att näthinnan inte får det syre den behöver, vilket kan leda till synproblem. Du löper större risk att utveckla diabetesretinopati om ditt blodsocker inte är väl kontrollerat. Men andra faktorer, som högt blodtryck, högt kolesterol och hur länge du haft diabetes, spelar också in.

Vem löper störst risk att drabbas av diabetesretinopati?

Alla som har diabetes, typ 1 eller typ 2, kan utveckla diabetesretinopati. Din risk ökar ju längre du haft sjukdomen, särskilt om dina blodsockernivåer varit svåra att kontrollera.

Andra faktorer som kan öka risken är:

  • Högt blodtryck som kan belasta blodkärlen i ögonen extra mycket

  • Högt kolesterol som påverkar blodflödet och syretillförseln till näthinnan

  • Rökning som försämrar blodcirkulationen och kan förvärra skador på blodkärlen

  • Graviditet, eftersom hormonförändringar tillfälligt kan öka risken för ögonkomplikationer

  • Att hoppa över diabetesundersökningar, eftersom tidiga tecken kan missas utan regelbundna kontroller

Om du lever med diabetes är regelbundna synundersökningar avgörande. De hjälper till att upptäcka problem tidigt, även innan du märker någon förändring i din syn.

Du kan också minska din risk genom att hålla ditt blodsocker, blodtryck och kolesterol inom hälsosamma nivåer, samt genom att göra rutinmässiga synundersökningar minst en gång per år.

Hur undersöks och diagnostiseras diabetesretinopati?

Under din synundersökning kommer din optiker att prata med dig om din ögonhälsa, eventuella förändringar du har märkt av och hur din diabetes sköts. Det hjälper oss att förstå din risk och avgöra vilka kontroller som är rätt för dig.

Vi gör en serie smärtfria tester för att leta efter tidiga tecken på diabetesretinopati:

Synskärpetest

Du kommer att läsa bokstäver på en tavla, känd som en Snellen‑tavla, så att vi kan kontrollera hur klart du ser och upptäcka eventuella förändringar sedan ditt senaste besök.

Tonometri

Detta test mäter trycket inne i ögat, vilket kan hjälpa till att upptäcka andra diabetesrelaterade ögonsjukdomar.

Undersökning med pupillvidgande droppar

En del av våra optiker har specialkompetens och kan använda vidgande droppar (dilaterande) så att man får en klarare bild av näthinnan och synnerven.

Digital ögonbottenfotografering

En snabb, smärtfri skanning som tar högupplösta bilder av ögats bakre del för att hjälpa oss upptäcka även små förändringar i blodkärlen.

OCT‑skanning (optisk koherenstomografi)

Denna avancerade skanning tar 3D‑bilder av din näthinna för att kontrollera svullnad eller skador mer detaljerat. Läs mer om OCT‑skanning.

Om vi hittar tecken på diabetesretinopati eller diabetesrelaterat makulaödem (DMO) förklarar vi vad som händer, rekommenderar nästa steg och remitterar dig till diabetesögonscreening eller specialistvård vid behov.

Dessa kontroller är snabba, enkla och ett av de bästa sätten att hjälpa till att skydda din syn.

Behandling av diabetesretinopati

Om diabetesretinopati upptäcks tidigt kan det hända att du inte behöver behandling direkt, men du kommer att behöva regelbundna synundersökningar för att följa utvecklingen.

Om du har märkt förändringar i din syn, till exempel suddighet, grumlingar eller att du har svårt att se tydligt, kan du läsa mer i vår guide om varför synen kan bli sämre.

Rätt behandling beror på vilket stadium din diabetesretinopati befinner sig i och vilken typ av diabetesretinopati du har. Din ögonspecialist kommer att förklara dina behandlingsalternativ och svara på dina frågor.

Hur behandlas diabetesretinopati?

Du kan bli remitterad till en ögonspecialist för någon av följande behandlingar:

  • Laserbehandling: Laserbehandling tätar läckande blodkärl och stoppar nybildning av kärl för att skydda näthinnan och förhindra ytterligare synförlust.

    Det finns två huvudtyper:

  • Ögoninjektioner: Injektioner, så kallade anti‑VEGF‑läkemedel, hjälper till att minska svullnad i gula fläcken (makula) och stoppa onormal kärltillväxt. Ibland används istället steroider.

    Injektionen ges i lokalbedövning med en tunn nål. Du kan behöva injektioner månadsvis i början och därefter mer sällan när tillståndet stabiliseras.

    Biverkningar kan vara grumling, lätt irritation eller rinnande ögon, men behandlingen är säker och kan förbättra synen hos många.

  • Ögonoperation (vitrektomi)

    I mer avancerade fall kan operation behövas för att avlägsna blod eller ärrvävnad inne i ögat. Detta kallas en vitrektomi.

    Den görs vanligtvis i lokalbedövning och under lugnande medel. Du åker hem samma dag eller nästa dag och bär ögonlapp i några dagar. Det kan ta flera månader innan synen stabiliseras helt efter operationen.

    Risker, såsom infektion eller näthinneavlossning, är ovanliga. Operationen anses vara säker och hjälper till att förbättra eller stabilisera synen hos de flesta patienter.

Kan diabetesretinopati förebyggas?

Du kan inte alltid förebygga diabetesretinopati, men det finns mycket du kan göra för att minska risken och bromsa utvecklingen. Att sköta din diabetes väl och gå på regelbundna synundersökningar kan göra stor skillnad.

Här är sex saker som hjälper till att skydda dina ögon:

  1. Håll blodsockret under kontroll. Ju bättre du sköter det, desto lägre är risken för skador på blodkärlen i ögonen.

  2. Kontrollera ditt blodtryck. Ett högt blodtryck belastar de känsliga kärlen i näthinnan extra mycket.

  3. Håll koll på ditt kolesterol. Förhöjt kolesterol kan påverka blodflödet till ögonen.

  4. Sluta röka. Rökning försämrar blodcirkulationen och påskyndar skador på blodkärlen.

  5. Gå på alla dina diabeteskontroller. Det inkluderar fotkontroller, blodprov och andra hälsokontroller.

  6. Gör regelbundna synundersökningar. En årlig diabetesögonscreening eller synundersökning hjälper till att upptäcka förändringar tidigt, när behandling fungerar som bäst.

Även om du redan har tidiga tecken på diabetesretinopati kan dessa åtgärder bidra till att förhindra att tillståndet blir värre.

Bilkörning och diabetesretinopati

Diabetesretinopati, särskilt i senare stadier, kan påverka din förmåga att köra säkert. Medan tidigare stadier ofta inte påverkar synen, kan mer avancerade stadier leda till svarta fläckar, suddig syn eller minskad perifer syn – allt detta kan göra det svårare att köra säkert.

Det här behöver du veta:

Synpåverkan

Förändringar i din syn kan påverka hur snabbt du reagerar, hur tydligt du ser skyltar eller faror och hur väl du bedömer avstånd eller rörelser. Särskilt i svagt ljus eller vid körning i mörker.

Transportstyrelsens regler för bilkörning

Transportstyrelsen har regler om syn och bilkörning. Om din syn inte uppfyller deras krav får du inte längre köra bil.

Läkare har lagstadgad anmälningsskyldighet om de bedömer att du inte uppfyller de medicinska kraven, till exempel vid nedsatt syn. Anmälan görs till Transportstyrelsen.

Konsultation hos ögonläkare eller optiker

Om du är osäker på om du fortfarande uppfyller synkravet för bilkörning bör du prata med din optiker eller ögonläkare. De kommer att bedöma din syn och vägleda dig om vad du bör göra härnäst.

Vanliga frågor om diabetesretinopati

Kan det vara något annat?

Makuladegeneration: Detta åldersrelaterade tillstånd påverkar den centrala delen av din syn och gör det svårare att se små detaljer eller att läsa. Läs mer om makuladegeneration.

Grå starr (katarakt): Grå starr kan göra att din syn blir suddig eller matt, särskilt i starkt ljus eller på natten. Läs mer om grå starrr.

Astigmatism: Astigmatism orsakas av att kornean har en oregelbunden form. Det kan göra att din syn blir oskarp eller förvrängd på alla avstånd. Läs mer om astigmatism.

Översynthet (hyperopi): Översynthet kan göra synen oskarp vid arbete på nära håll, särskilt om du är under 40. Läs mer om översynthet.

Närsynthet (myopi): Närsynthet ger oskarp syn på avstånd, medan du har tydlig syn på nära håll. Läs mer om närsynthet.

Suddig syn: Suddig syn kan orsakas av många saker, från synfel till hälsotillstånd som diabetes eller högt blodtryck. Läs mer om suddig syn.

https://images.ctfassets.net/4p0pr2kd6ht8/5Ry7J7Tugb81pzoPVcgHTN/eb216e2f531a458dec83ae3c73bc3b6e/SE.jpg

Erik Ryderberg

MSc, Leg. Optiker och Klinisk chef

Erik är utbildad optiker och tog sin examen på Karolinska Institutet 1996. Några år senare erhöll han en masterexamen i klinisk optometri från Salus Universitetet i Philadelphia, USA. Han har varit verksam inom många delar av ögonbranschen, först som praktiserande optiker i butik innan han under några år drev egna butiker. Därefter arbetade han i leverantörsledet med försäljning av glasögonglas och undersökningsutrustning till optikbutiker. Senare följde arbete inom refraktiv kirurgi med synförbättrande operationer där han under fem år var klinisk kvalitetschef för en kedja av ögonkliniker.

Han arbetar idag som Head of Professional Advancement på Specsavers Sverige och ansvarar för den kliniska utvecklingen och kvaliteten av alla Specsavers kliniska tjänster.

Låt oss ta hand om din syn

Har du märkt en förändring i din syn? Oavsett om det är något nytt eller något som har besvärat dig ett tag, finns vi här för att hjälpa dig.

Boka en synundersökning

Läs mer

  • Alla ögonåkommor

    Läs mer information om alla ögonsåkommor.

    Visa alla

  • Boka tid för synundersökning

    Boka en tid i din lokala Specsavers‑butik.

    Boka tid

  • Allt om synundersökningar

    Allt du behöver veta om att undersöka dina ögon.

    Läs mer
Källor vi har använt

Alqahtani, A.S., Alshareef, W.M., Aljadani, H.T., Hawsawi, W.O. and Shaheen, M.H. (2025). The efficacy of artificial intelligence in diabetic retinopathy screening: a systematic review and meta‑analysis. International Journal of Retina and Vitreous, [online] 11(1). doi:https://doi.org/10.1186/s40942‑025‑00670‑9.

‌Elghzali, A., Swami, V., Hossain, M.D., Jones, G., J. Tyler Babek, Hemmerich, C., Howard, H., Himes, S., Cox, J., Ford, A.I. and Vassar, M. (2025). A Systematic Review and Meta‑Analysis Assessing Diversity and Representation in Diabetic Retinopathy Clinical Trials in the U.S. Ophthalmic Epidemiology, pp.1–11. doi:https://doi.org/10.1080/09286586.2025.2457620.

‌Li, G., Wang, L. and Feng, F. (2025). A systematic meta‑analysis of the prevalence of diabetic retinopathy. Technology and Health Care. doi:https://doi.org/10.1177/09287329241295877.

‌bestpractice.bmj.com. (n.d.). Diabetic retinopathy ‑ Symptoms, diagnosis and treatment | BMJ Best Practice. [online] Available at: https://bestpractice.bmj.com/topics/en‑gb/532.

‌Shukla, U.V. and Tripathy, K. (2023). Diabetic Retinopathy. [online] PubMed. Available at: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK560805/.